Testa dig själv:
Låt ångesten bli din kompass
Ångest kanske låter som psykisk sjukdom för dig. Men vi har den alla – och vet inte alltid hur vi använder den som en positiv kraft. Psykologiprofessorn Paul Moxnes lär dig förstå vilken sorts ångest som driver dig.
Välj A- eller B-svar på följande sex frågor:
1. Din chef öppnar ett möte med orden ”Hur löser vi det här problemet, hörni?”. Hur reagerar du?
A. Jag blir irriterad och undrar i tysthet hur man kan få vara chef om man inte har några egna mål eller lösningar. Den där typen förlitar jag mig inte på.
B. Jag sätter genast igång att kläcka idéer genom att tänka högt tillsammans med mina kollegor. Mötet blir ostrukturerat men kreativt.
2. Ekonomiavdelningen har infört en ny rutin, där alla ska rapportera varje arbetad timme. Hur reagerar du?
A. Skönt! Ett system som är effektivt och rättvist. Nu ser alla att jag gör mitt jobb – och blanketten tar mig bara några minuter att fylla i.
B. Onödig byråkrati dödar min arbetslust. Jag tar redan mitt ansvar genom att vara engagerad och ska inte behöva redovisa varenda minut.
3. Du har fått ett välbetalt jobb och inser att alla på din nivå förväntas bära dräkt eller mörk kostym med slips. Hur reagerar du?
A. Jag känner mig stolt, trygg och nöjd. Nu syns det att det går bra för mig och människor behandlar mig automatiskt med mer respekt, vilket underlättar mitt jobb.
B. Den högtidliga klädseln känns både obekväm och förljugen. Ibland försöker jag skoja bort den, eftersom jag hellre vill bli sedd för den jag är.
4. Din chef uppmanar dig att ”visa entreprenörsanda” genom att på egen hand skapa nya projekt. Fler instruktioner än så får du inte, trots att du frågar om målen och förväntningarna. Hur reagerar du?
A. Jag har ingen aning om i vilken ände jag ska börja. Veckorna går, jag får allt mindre gjort och ligger vaken på nätterna. Till slut vill jag helst säga upp mig.
B. Jag korkar upp champagne och firar: ”Äntligen har jag fria händer. Nu blir det åka av!”.
5. Du och kollegorna bussas till en kursgård på konferens. Där får ni sitta med stolarna i en ring och tala om era känslor, behov och önskningar. Hur reagerar du?
A. Den som vill borde ha rätt att få slippa den här sortens integritetskränkande övningar. Dessutom tvivlar jag på att de ökar vår lönsamhet.
B. Vad spännande! Jag blir nyfiken på vad som ska hända i gruppen och vilken ny energi det kan ge. Jag bjuder gärna lite på mig själv för att få igång samtalet.
6. Du har haft samma jobb i några år och börjar se tecken på att ha gått ”varvet runt”. Situationer som var stora utmaningar i början börjar återkomma. Hur reagerar du?
A. Jag känner mig allt mer harmonisk ju mer varm i kläderna jag blir. Jag njuter av min rutin som ger mig allt bättre ordning på tillvaron.
B. Jag börjar slocknar och tappa gnistan. Jobbet är visserligen bekvämare nu, men jag ser allt tydligare vad jag inte kan förändra och längtar efter ett jobb där min drivkraft och begåvning kommer mer till sin rätt.
Du fick flest A-svar:
Vågar du möta dig själv?
Har du kryssat i flest A-svar tillhör du dem med starkare läggning för det som den norske psykologen och forskaren Paul Moxnes kallar för ”driftsångest”.
Detta innebär förenklat att du blir dig trygg av att arbeta i organisationer med mycket ordning, struktur, förutsägbarhet och kontroll. Här är man artig och respektfull men kommer inte varandra för nära.
Enligt Paul Moxnes är det dock egentligen inte kontakten med andra som väcker din ångest, utan mötet med dig själv. I djupa och primitiva lager av sinnet bor drifter och fantasier som du helst inte vill släppa upp till ytan.
Om du gläntar på den dörren är du rädd att okända och farliga känslor ska ta överhanden. Driftsångest är ångesten över risken att börja uppleva och göra oacceptabla saker som du känner för i ögonblicket – som ett barn. Tänk om du skulle tappa kontrollen på jobbet, falla i gråt, hänge dig åt kärlek eller bli sadistiskt våldsam?
Därför blir du mest trygg och effektiv i organisationer med fasta strukturer och tydliga hierarkier. Där vet du vad som gäller och var du har dig själv och människorna omkring dig.
Av samma skäl värjer du dig för otydliga uppgifter, ostrukturerade arbetsmiljöer, improvisation och alltför närgången kommunikation.
Personer med driftsångest är till stor nytta för organisationen. Utan er skulle ordning, effektivitet och kontinuitet inte uppstå och överleva. Ingen skulle ta ansvar för systemet och de nödvändiga ramarna runt våra liv.
Men om din driftsångest är alltför stark riskerar du att hindra dig själv från att utvecklas och växa som människa.
Du fick flest B-svar:
Dags att bli vuxen?
Den andra huvudtypen av ångest kallar Paul Moxnes för ”systemångest”.
Tillhör du B-svararna i det här testet så har du inga problem med att utforska dig själv. Du är snarare nyfiken och vill veta mer om varför du fungerar och reagerar som du gör.
I stället vantrivs du av att sorteras in i ett system, tvingas utföra uppgifter som du inte förstår meningen med eller begränsas av för mycket regler, rutiner och hierarkier. För mycket struktur blir som ett fängelse.
Eftersom du uppfattar dig själv som en självständig och medveten individ så kan det hända att du underskattar hur mycket du faktiskt påverkas av din arbetsorganisation. Du tror att du kan gå din egen väg och alltid bevara din frihet i tanken inom organisationens väggar.
Men systemet är starkare än du tror. Det gör att du lever med en gnagande frustration över hur ditt eget uttryck hålls nere. Eller så anpassar du dig till ofriheten och blir en väluppfostrad yta – för att med tiden vissna och torka in.
Moxnes kallar systemångesten för ”ungdomens ångest”. I grunden är den ångesten över de krav som den yttre världen ställer och som du inte vill acceptera. De väcker din ilska och lockar till revolt. Du får god lust att be hela systemet dra åt helvete.
Har personer med systemångest över huvud taget på en arbetsplats att göra?
Ja, ni gör stor nytta för era organisationer. Ni säger sanningar, kommer med nya idéer och håller emot så att inte strukturerna blir allt för rigida. Utan systemångest blir människorna ofria och hjälplösa och förlorar sina kreativa förmågor.
Det finns organisationer där den första typen, driftsångesten, har tagit makten. Där förnekar man regelmässigt problem, undviker känslor, underblåser myter (”vi är som en enda stor familj”) och smiter från beslutfattande – allt i ett desperat men omedvetet försök att slippa den ångest som ändå inte går att stänga ute.
Utan dig skulle tvångströjan sitta ännu hårdare och förnekelsen vara ännu värre. Se bara till att du inte blir kvar på en arbetsplats där du betalar ett för högt pris för din frihetslängtan.
Källa: ”Positiv ångest” av Paul Moxnes, Natur och Kultur.
Martin Kreuger
merajobb@kreuger.net